Vart går gränsen?

Ämnet har varit aktuellt länge och det har pratats om hur den perfekta föräldern ska vara och hur de ska lyckas med att uppfostra sina barn på bästa sätt. Ska den perfekta föräldern vara den som skjutsar barnen till skolan varje morgon? Eller ska den perfekt föräldern vara den som hjälper till med läxor ända in på natten? Det finns mängder utav uttalanden om just detta ämne, och diskussionen blir bara hetare och hetare.

Det har gjorts tv-program, böcker och mängder av artiklar om hur just en förälder ska vara. För att bli en bättre förälder så krävs det övning, tid och mycket tålamod. Det är många som har synpunkter på just det här ämnet; ”Barnuppfostran”. – Många föräldrar verkar känna sig pressade i sin förälder roll, berättar Bent Hougaard för journalisten Maria Carling som skrivit ”Högt pris för friktionsfri barndom” (Svd 2004-01-12). Han tycker också att det är på tok för mycket prat hos föräldrarna, ”learning by doing” är det uttryck som Hougaard försöker följa. När han säger det så menar han att föräldrarna ska försöka visa vad de menar och inte bara prata om vad de menar. Efter att han sagt ”learning by doing” nämner han att ”– Aldrig har barn fått så långa förklaringar. Om vi inte lär dem att det är vi vuxna som bestämmer, att vi tar ansvar- hur ska det då gå?” Förhandlingar tycker Hougaard att föräldrarna håller på med alldeles för mycket. Till sist säger han att ”föräldrarna måste inse vad som inte kan förhandlas och vad som kan förhandlas”. Barn måste få vara barn så länge de är barn.

Bent Hougaard vet verkligen vad han tycker och vill, det glädjer mig. Jag håller med honom i det han säger och förstår verkligen vad han menar. Det som jag kunde känna igen mig i var när han sa ”learning by doing”, eftersom att jag tycker att det verkligen är så att barn lär sig av att ”göra”. Se på någon som gör något, och sedan försöka göra likadant. Det går inte alltid att bara säga åt ett barn att göra si och så. Ibland måste man vara extra tydlig och visa hur man menar. På så sätt har barnet enklare att förstå och man behöver inte ta upp en massa onödigt tjafs. När jag väl pratar om tjaft så kommer Hougaards åsikt in i detta också. Han tycker nämligen att föräldrarna måste förstå att det inte går att förhandla och förklara precis allt. Den här situationen tror jag drabbar alla föräldrar. När barnet börjar fråga – Varför då?, varför ska det vara så?, Varför, Varför? Det går inte att svara därför på den här frågan. Men man ska heller inte försöka förklara ”för mycket” och ha en stor anledning till varför man gör eller bestämmer på ett visst sätt. Ibland kanske barn måste få lära sig att det är föräldrarna som bestämmer och att det kanske inte alltid finns ett svar. Det här är min åsikt, men så säger också Hougaard. Det han säger är att barn måste få vara barn. Man kanske skulle kunna göra så att man förklarar mer och mer hur och varför man gör på ett visst sätt, men detta gör man i och med att barnen blir äldre. Det går inte att ha en stor förhandling och komma på en stor förklaring till sin 4-åring som frågar varför.

Mycket har hänt, och mycket har förändrats när det gäller ämnet ”barnuppfostran”. På bara 20 år har det hänt otroligt mycket. Vi vet också otroligt mer om nästan allt nu än vad vi gjorde då. I artikeln ”Dåligt för barn att stå i centrum” skriver Katatarina Anderschen (Göteborgs-posten 2009-09-13) om Julius Juul som berättar om barn och ungdomsuppfostran. Föräldrars oro är stor i dagens samhälle och det finns många som söker experthjälp just för att de vill ha råd och hjälp. Så uttrycker sig Juul i en artikel från Göteborgs-Postens tidning.

Förr visade man barnen vad som var rätt och fel genom hot och straff om något gick fel. Idag är det meningen att man ska förhandla med sina barn och ha olika alternativ säger intervjupersonen Juul som Andersch intervjuat, det ovan är också Juuls personliga åsikt. Fram till 1900- talet tyckte och tänkte de flesta föräldrar ungefär samma sak när det gäller det här ämnet. De hade samma åsikter om ämnet, idag är det en stor skillnad. Åsikterna är mer spridda och det är upp till var och en förälder hur de vill uppfostra sina barn.

Julius Juul har precis som Bent Hougaard en åsikt som han vill förmedla till andra. Det Juul har fokuserat på är att han tycker att dagens samhälle är fullt med regler och bestämmelser för hur föräldrar egentligen ska uppfostra sina barn på bästa möjliga sett. Jag håller med Juul i det han säger. Det finns så otroligt många regler för hur man blir den ”perfekta” föräldern. Jag tycker att man istället borde fokusera på att barnen mår bra och att föräldrarna mår bra. Som förälder borde man inte sträva och titta på en massa regler utan istället försöka se till att barnen mår bra men samtidigt lär sig det som de faktiskt ”bör” kunna innan de exempelvis börjar dagis. Förr använde man sig av straff när barnen gjorde fel, idag är det väl inte så vanligt. Men jag tycker att man ändå borde ha någon sorts konsekvens om ens barn gör något som föräldern inte tycker är okej. Här menar jag inte att man ska slå barnen för att de gör fel, men att det på något sätt blir någon konsekvens. Vad som är viktigt då är att man noga och förklarar vad barnet gjort för fel. Skulle man nu inte förklara, så finns chansen att barnet inte ”lär sig av sina misstag” och fortsätter att bryta mot regler eller annat som föräldrarna bestämt. Jag kommer ihåg det när jag var liten, att när jag väl fick något förklarat för mig vad jag gjorde fel så lärde jag mig av det och kanske inte gjorde samma misstag igen.

Utifrån dessa två referat kan jag dra slutsatsen att barnuppfostran är ett fortsatt aktuellt ämne och det kommer förmodligen att förbli det. Det är inte bara Julius Juul och Bent Hougaard som är koncentrerade på ämnet utan alla som är föräldrar och alla som en dag kommer bli förälder har också chansen att få sin röst hörd om vad just de tycker och tänker om hur man ska vara mot sina barn. Att bli intervjuad om ett ämne är ett bra sätt att nå ut till andra, som också kanske behöver råd och tips.