Curlingföräldrar

Curlingföräldrar

Många av dagens föräldrar vill ge sina barn så mycket kärlek och uppmärksamhet som möjligt, men ibland går det över en gräns och blir istället ett överflöd av presenter, tjänster och ödmjukhet. Man skjutsar, hämtar och städar åt sina barn. En god gärning och tanke, som ibland kan få mer negativa reaktioner inom familjen och till och med göra barnen bortskämda. Kan det vara så att du lär dina barn att få allt serverat på ett silverfat? Hur man ska gå tillväga för att ge sina barn den bästa uppfostran och samtidigt undvika att bli en curlingförälder?


”När barnen blev till spektakel”

I texten ”00-talets lilla barnaskala”, skriven i 00-talet (4/2010) analyserar Malena Janson tjugohundratalets barnuppfostran. Janson menar att vi aldrig tidigare har låtit våra barn ta en sådan stor plats i våra liv och låtit barnen bli tillräckligt kompetensförklarade för att bestämma vad de vill äta till middag, samtidigt som barnen blir inkompetensförklarade i samhället.

I texten skriver Janson att föräldrarna låter barnen påverkas av reklam, genusordnade kläder i butiker, samt ”glättiga dvd-omslag”, samtidigt som föräldrarna inte tycker att sina barn är tillräckligt kompetenta för att ta sig själva till skolan och leka på egen hand. Janson antyder att föräldrarna förmedlar sina barn en känsla av att vara beroende av dem, då föräldrarna egentligen kanske försöker få barnen att respektera dem, eftersom de ställer upp i nästan alla lägen.

”Skenet, det utåt synbara, har blivit viktigare än substansen” berättar Janson i texten. Hon menar att föräldrarna trotts överbeskyddandet och övervakandet, låter sina barn till 100 procent utveckla sina förmågor och ambitioner på nästintill en vuxen nivå, där de stöttar och driver sina barn att utvecklas så tidigt som möjligt i t ex. en sport.

Jag tycker det stämmer väldigt bra så som Malena Janson skrev i sin text. Fast det kan också vara så att man inte alltid som förälder förstår hur man styr sitt barn. Man kanske köper den söta ljusrosa pyjamasen till sin ettåriga dotter, för att den ser mysig och gullig ut. Det är troligen inte alltid att en förälder är medveten om att de påverkar sina barn genom att köpa barbiedockor till dottern och en brandbil till sonen.

De föräldrar som stöttar sina barn till 110 procent genom att låta sina barn bestämma vad de ska äta, köper dem märkeskläder och alltid skjutsar till träningarna, kanske egentligen påverkar sina barn på ett mer negativt sätt, vilket jag tycker framgår bra i Jansons text.

”Står barnen för mycket i centrum idag?”

Barnuppfostran, som det pratas om allt oftare i dagens samhälle, diskuteras i Göteborgs-Posten. Det kan vi läsa om i en artikel av Katarina Andersch (GP 2009-09-13) där hon har haft en intervju med experten Jesper Juul. Han menar att förutsättningarna för dagens föräldrar har förändrats betydligt.

Dagens föräldrar ältas av oro och ber vädjande om experthjälp i alla kategoriers frågor, vilket Juul förklarar med att dagens föräldrar har ett större utbud på vilken sorts förälder de vill vara. Juul menar att föräldern måste försöka hitta svaren inom sig om vad som känns rätt och fel i deras barns uppfostran. Nu för tiden finns det så många olika åsikter, enligt Juul, och han fortsätter förklara att forskningen kan användas som inspiration, men att det viktiga inte är föräldrarna hela tiden ska försöka vara pedagogiska.

I artikeln berättar Juul att då han var ung så uppfostrades de flesta barn med hjälp av straff och hot och barnen fick inte ta plats, tillskillnad från idag, då Juul anser att barnen tar allt för stor plats. Enligt honom så är det av kärlek som mammor och pappor sätter sina barn i centrum, men att det blir alldeles för mycket uppmärksamhet samtidigt som de (…) ”är mer begränsade än någonsin”.

Jag kan hålla med Juul, i artikeln, om att det är upp till föräldrarna att själva försöka se vad som är rätt och vad som fungerar. All forskning som görs bevisar mestadels bara vad som är fel att göra, inte vad som är rätt och fungerar. Det är något som jag tycker att varje förälder själv får lära sig. Att vara förälder är inte samma sak som att vara en lärare, som redan vet allt. Genom att vara förälder, och prova olika metoder i barnets uppfostran, så är det föräldern som lär sig vad som är rätt och fel. Ansvaret som förälder är att lära sig själv hur man uppfostrar sitt barn på bästa sätt. Det är i alla fall vad jag tycker.

Avslutningsvis så kan man inse hur svårt det kan vara att vara den perfekta föräldern i dagens samhälle. Med allt de materiella som vi kan ge till våra barn är det inte konstigt om man som förälder tror att man gör sitt barn lyckligt genom gåvor. Det finns många olika svar på frågan om varför det finns så många curlingföräldrar, men jag tror att man egentligen bara behöver komma ihåg en ända sak: Det viktigaste är att du älskar ditt barn och att ditt barn vet om det.

Av: Magdalena Andersson